Sjukstuga.

Vid midnatt mellan söndag-måndag satte Viktor igång att spy. Hela natten gick åt till det typ, även om det lugnade ner sig vid 04. Sista spyan kom igår morse efter att han druckit alldeles för mycket vatten (han var så törstig). Lugna gatan här hemma igår alltså. J hade också vissa "problem", men dom var snabbt övergående.

Jag håller tummar och tår att jag faktiskt ska klara mig, men vi får väl se.

Nu har vi nyss ätit lunch och Viktor åt en normal potion med makaroner och korv. Yey! Hjalmar däremot är fortfarande dålig på att äta. 
Det här är första gången som jag är hemma och har vab. Tidigare har Viktor alltid lyckas vara sjuk när jag eller J varit ledig, eller att vi varit sjuka tillsammans. En gång hade han feber dagen innan och så fick han vara med farmor och farfar dagen efter då.

Vi har sovit länge alla dom här sjukdagarna, vilket gör att det blir lite fel med Hjalmars sovtider, men jag tror ändå att jag ska försöka få han att sova en stund nu. Sen ska jag och Viktor göra muffins, det har han önskar sig. 

Lilla vännen.

Hjalmar har sovit från 22 till 11.30, sen var han vaken ca 2 timmar innan han somnade igen, trött kille.

Han har fortfarande ingen matlust. Har fått i han lite mjölk och en halv flaska välling idag.


J och Viktor är och åker skridskor och jag ser tv medan Hjalmar sover bredvid mig. Lär inte bli så mycket mer vettigt här idag...

När det inte blir som man tänkt.

Igår lagom till middag kom mamma upp. 

Idag vid kl 13 åkte hon hem igen.

Det blev inte alls så som vi planerat, vi skulle ju gå på stan, vara ute och åka pulka, äta gott och bowla bland annat. Men så igår kväll satte Hjalmar igång att kräkas. 
Som värst spydde han tre gånger/timme, jag plockade i ordning och så har vi huserat i vardagsrummet i natt. Han spydde sista gången vid 02 i natt. Vi (jag) var vaken till ca 05 innan jag också fick sova, tre timmar senare var det godmorgon.

Hjalmar har varit pigg hela dagen men är dålig i magen och har dålig matlust. När mamma åkte hem sov jag och Hjalmar i lite över 2 timmar, skönt och välbehövligt.
Nu håller vi mest tummarna för att ingen av oss andra ska bli sjuka, men jag tror ju tyvärr inte att vi har sån tur.